MiNaLösningar

Uttaget vatten, anges i dl

Datum	Västerås ACV	Västerås P5	Korsnäs	Stora Enso	Eon	Uppsala grå	Uppsala brun	Fortum	Grönlut	Ref.
12-02-03	0	0	0	12	0	8	0	3	14	0

pH

Datum	Västerås ACV	Västerås P5	Korsnäs	Stora Enso	Eon	Uppsala grå	Uppsala brun	Fortum	Grönlut	Ref.
12-02-03	-	-	-	6,9	-	4,5	-	7,3	7,8	-

Elektrisk ledningsförmåga, anges i mS/cm

Datum	Västerås ACV	Västerås P5	Korsnäs	Stora Enso	Eon	Uppsala grå	Uppsala brun	Fortum	Grönlut	Ref.
12-02-03	-	-	-	6,0	-	39	-	21,3	19,1	-

Redox, anges i mV

Datum	Västerås ACV	Västerås P5	Korsnäs	Stora Enso	Eon	Uppsala grå	Uppsala brun	Fortum	Grönlut	Ref.
12-02-03	-	-	-	287	-	317	-	157	-14	-

Grupp 1 Dunk A: Västerås ACV	Grupp 2 Dunk B: Västerås P5	Grupp 3 Dunk C: Korsnäs torr
Linda Andersson	My Broling	Julia Wecklauf Eriksson
Felicia Wecklauf Bäcker	Sara Elfström	Moa Wahlstedt
Matti Väisänen	Cornelia Lagerlöv	Alexander Olsson
André Forsberg	Tanja Manner	Jonathan Lundqvist
Anton Larsson
Grupp 4 Dunk D: Stora Enso	Grupp 5 Dunk E: Eon torr	Grupp 6 Dunk F: Uppsala grå
Emelie Andersson	Wiktor Jonasson	Mika Lehtimäki
Felicia Dahlström	Faruk Kodzaga	Oliver Lönnberg
Andreas Bäcker	Elias Larsson	Benjamin Nielsen
Viktor Eriksson	Emma Oskarsson	Emil Wass
Amanda Geschwind	Ronja Norling Martinsson
Grupp 7 Dunk G: Uppsala brun	Grupp 8 Dunk H: Fortum Kpbg	Grupp 9 Dunk I: Grönlut
Isah Bijloo	Yvette Ebbink	Madeleine Andersson
Lilly Röök Sahlin	Nora Elmik Johansson	Carolina Severin
Marcus Olsén	Victor Hägg	Jacob Engström
Ida Westlund	Emma Pettersson	Albin Wiklund
Andreas Hansson	Ellinor Norrbacka	Molly Lindqvist
Amanda Larsson		Amanda Eriksson

Dunkar placerade i källaren på Kyrkbacksskolan, redo för att injekteras. På golvet till vänster står hinkar med olika typer av askor (som kommer att blandas med vatten till en slurry snart). På golvet syns också en blå hink med en träbit och en uppochnervänd bunke. Det är den utrustning som vi använder för att avgöra hur mycket vatten som ska tillsättas till varje aska, genom det sk. trattestet. Testet går ut på att man tillsätter så mycket vatten till askan så att det för en given slurry tar ca 10 sek för 500 ml askslurry att passera genom en tratt (tratten placeras i den uppochnervända plastbunken). Om man tittar noga kan man se tidtagaruret på en pall.



Aska blandas med vatten till en slurry. För askan som visas här var det inte så lätt att få till en bra slurry, utan slurryn tenderade till att separera till en "vattenfas" och en "askfas". Vid injekteringen var det därför nästan helt omöjligt att få ner större mängder av just den här slurryn.



Erik på gång att börja hälla i (injektera) aska i en av dunkarna.







Färdiginjekterad dunk (mitten). Injekteringsröret kan plockas bort (röret har dragits upp efterhand man hällde på askslurryn). Dunken till vänster i bild har inte injekterats ännu, medan dunken till höger i bild också är färdiginjekterad.

Dunkar på rad på testfältet. Erik i full gång med att sätt in nät i botten, så att gruvavfallet inte ska ställa till med problem med igensättning av tappkranen.



Näten är på plats i dunkarna. Klart för att packa dem med gruvavfall och injekteringsrör!



En av dunkarna är här försedd med injekteringsrör och packad till hälften med gruvavfall.



Och här är nu dunken nästan färdigfylld - redo att transporteras till Kyrkbacksskolan

Bakgrund och syfte med försöken

Lakvatten med lågt pH och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier. Belastningen från gruvavfallet på den omkringliggande miljön har negativa effekter på växtlighet och djurliv. Ett exempel på ett sådant gammalt gruvområde finns i de centrala delarna av Kopparberg, ett område kallat Ljusnarsbergsfältet. Sedan början av 1600-talet fram till 1975 har metaller, främst koppar och zink, utvunnits ur berget och är den stora anledningen till att bygden blev till och fick sitt namn. På så sätt är alltså gruvbrytningen en väldigt viktig del i bygdens historia. Fältet är betecknat som fornlämning och den kulturhistoria som finns kvar i form av gamla gruvhål, vattenkonster (pumpar) och dylikt bevaras med hjälp av anläggandet av vandringsstigar, informationstavlor om olika brytningstekniker samt diverse historiska skildringar.

Bevarandet av de gamla gruvorna är viktigt ur ett kulturhistoriskt perspektiv, på samma gång som det ur ett miljömässigt perspektiv är viktigt att de gamla gruvavfallsupplagen inte förgiftar omkringliggande miljö. Därför måste en behandling av gruvavfallet komma till stånd för att minska miljöbelastningen, samtidigt som man måste ta hänsyn till kulturmiljön. Den mest effektiva behandlingen av surt gruvavfall som läcker metaller till omgivningen är att höja pH. pH-höjningen kan göras i lakvattnet, genom att man installerar filter som vattnet måste passera, eller så försöker man höja pH direkt i avfallet. Då tillsätter man pH-höjande ämnen till gruvavfallet innan det hinner producera det sura lakvattnet. På det senare sättet kan man lite grovt säga att man minskar uppkomsten av surt lakvatten redan vid källan, medan man i filtervarianten tar hand om det sura lakvatten som bildats.

Syftet med de aktuella experimenten är att se om man kan tillsätta olika pH-höjande flygaskor till ett surt gruvavfallsmaterial från Ljusnarsbergsfältet i Kopparberg, och därigenom minska uppkomsten av surt, metallrikt lakvatten. Experimenten utförs i en skala som är något större än labskala, kallad mesoskala. I labskala rör det sig oftast om omkring 100-500 ml, medan i mesoskalan ca 50-500 liter. I försöken blandas den basiska askan med vatten till en slurry, som man sedan häller ner i försöksbehållarna med gruvavfall.